Flenmo Egendom har sedan många år varit semin- och mottagarstation inom såväl trav- som halvblodsaveln samt även seminerat många ston av andra raser. Sedan ett par år tar vi inte längre emot ston utifrån utan seminerar endast egna och helårsuppstallade ston med färsk transporterad eller fryst sperma.

Texten på dessa sidor ligger kvar som en informationskälla för intresserade.
För kontakt med närmaste seminstation rekommenderar vi ett besök på >> HINGSTKATALOGEN.SE eller
 SPRANGRULLA.SE (SWB)

Tips & Råd till stoägaren

Att få stoet dräktigt

För att stoet ska få bästa möjliga chans att bli dräktigt, finns det några
saker att tänka på...

* Det är bra om stoet fällt vinterpälsen och haft åtminstone en ordentlig brunst på våren  innan hon kommer till seminstationen. Den första brunsten på året är ofta långdragen och inte lämplig att betäcka på.  Solljus och grönbete är gynnsamt för att få igång brunsterna på våren!

* Låt gärna stoet lägga på sig lite överhull. Det är ofta svårare att få tunna ston dräktiga - lagom är bäst!

* Låt inte ston gå ihop med hingstiga vallacker!  Vallacker renar sig inte på samma sätt som hingstar som har en regelbunden sädestömning. När en vallack betäcker ett sto, kan stoets livmoder därför bli infekterad. Infektionen upptäcks ofta inte förrän man försöker få stoet dräktigt.

* Berätta gärna för seminstationen om stoet har haft föl tidigare och hur betäckningen då fungerat!* Om Ditt sto fölat, motionera henne gärna efter fölningen!

En lyckad fölning...

* Se till att övervaka fölningen! De allra flesta fölningar där fölungen dör skulle ha kunnat undvikas om någon hade varit närvarande. Det kan räcka med att hjälpa till att öppna fostersäcken eller kunna ringa efter veterinären om något går snett...

De flesta fölningar sker nattetid och vaknätterna kan ibland bli både långa och många. Det finns idag flera olika hjälpmedel för övervakning, t.ex. övervakningskameror, svettdetektorer och olika fölningslarm. Ett smidigt sätt att ta reda på om fölningen är nära förestående är ett enkelt mjölktest. Mjölktestet ger utslag på kalkhalten i stoets mjölk, vilken stiger drastiskt inom 24 timmar före fölningen. Testet är lätt att utföra. Kontakta oss för mer information!

* Se till att fölet får i sig tillräckligt med råmjölk! Ha en lämplig nappflaska till hands - att kunna mjölka ur stoet och få i fölungen lite mjölk tämligen omgående är mycket värdefullt. Det räcker ofta med en liten mängd för att fölet ska piggna till och orka komma upp och äta självt! Råmjölkens kvalitet kan mätas med hjälp av en colostrometer/refraktometer och om man misstänker att fölet inte fått tillräckligt med antikroppar via råmjölken kan fölets antikroppshalt kontrolleras geom ett blodprov.  

* Motionera Ditt sto efter fölningen!  Oavsett om Du tänker betäcka om ditt sto eller ej mår hon bra av att få röra på sig för att livmodern ska dra ihop sig ordentligt. Dagen efter fölningen kan stoet gärna få komma ut en liten stund utan fölungen. Longera eller spring gärna med stoet - några minuter räcker! Upprepa proceduren under de första dagarna. Självklart ska sto och föl även få gå ut tillsammans!

* Om något går fel och sto eller föl inte överlever...  Tveka inte att kontakta ASVT:s föl- & ammajour som förmedlar ammor och hjälper till med praktiska arrangemang! Jourtelefon: 073 - 314 13 16. På ASVT:s hemsida www.asvt.se  finner du mer information om föl- & ammajouren samt en förteckning över råmjölksbanker där du kan köpa  råmjölk.


Fodra för framgång!

Många har frågor och funderingar kring utfodringen av det dräktiga stoet och växande unghästar. Det finns också många olika åsikter - så här resonerar vi.  

Det är under fölets första år som grunden till en sund och hållbar individ ska läggas. Men redan under dräktigheten kan utfodringen påverka fölets utveckling. Stoets hållbarhet som avelsindivid kan också förbättras genom att utfodringen är väl anpassad till hennes aktuella tillstånd - gall, lågdräktig, högdräktig, digivande eller sinande. Alla faser har sina speciella behov!

Det är alltd svårare - och mycket dyrare -  att "fodra upp" ett sto som redan tappat hull eller en mager unghäst, jämfört med att fodra rätt från början! Näringsbehovet skiljer sig naturligtvis mellan olika individer och framför allt mellan olika raser som utvecklas i olika takt. Ponnyer eller ridhästar som växer långsammare och kommer i arbete på allvar först som 3-4 åringar, kräver mindre än trav- eller galopphästar  vilka växer snabbt och ska vara färdiga att gå in i träning på hösten som ettåringar för att börja tävla som två- och treåringar.

Tips kring några vanliga fällor att se upp med!

 Se till att stoet är i gott hull inför betäckning! Hon bör även ha fällt av den värsta vinterpälsen. Se över foderstatens innehåll  av protein och vitaminer. Ge gärna extra tillskott av B- och E-vitamin under vårvintern. Vill du att stoet ska komma in i brunst extra tidigt, lägg upp ett ljusprogram och öka successivt antalet timmar hon vistas i ljus.

⇒ Var försiktig med att öka kraftfodergivan de första dygnen efter fölning. Mjölkproduktionen är intensiv och det kan ibland bli lite för mycket av det goda. Invänta gärna fölbrunsten innan foderstaten korrigeras. När stoet inte längre har ett fullvuxet foster i magen orkar hon också äta betydligt mer grovfoder än innan fölningen!

⇒ Börjar det digivande stoet "tappa rygg", d.v.s. bli muskelfattig över kors och ländrygg samt tunn över revbenen?   Se över foderstatens proteininnehåll - det är då ofta otillräckligt! Kontrollera även parasitstatus.

⇒ Låt fölen vänja sig vid det foder de ska äta efter avvänjningen i god tid innan den påbörjas! Det förenklar inte bara själva avvänjningen utan ger också en jämnare tillväxt utan näringsmässiga svackor vilket i förlängningen leder till en mer hållbar individ.

⇒ Lägg upp en långsiktig plan för utfodring av de växande fölen/ungästarna. När ettåringen går in i träning på hösten ska den vara väl utvecklad och förberedd för att kunna tillgodogöra sig träningen - tränaren ska inte behöva böra med att fodra upp den!

⇒ Tänk på att näringsinnehållet i betet kan varira mycket, inte bara mellan olika beten och olika år, utan även beroende av årstid, väderlek och betets återväxt. Tillskottsfodra när det behövs för att undvika näringsmässiga svackor och glöm inte saltet & mineralerna!

⇒ Näringsinnehållet i sensommarbetet är ofta otillräckligt för såväl digivande ston som växande unghästar och många  
  behöver då stödutfodras även om det ser ut att finnas mycket gräs i hagen. Det är bättre att börja i tid!

Det behöver inte vara krångligt och svårt att beräkna foderstater. Det enda som krävs är att du har en analys av ditt grovfoder. Det finns sedan smidiga webbaserade program som är enkla att använda. Ett bra exempel är foderstatsprogrammet på Hästsverige.se > se länk!

Gör inte utfodringen för komplicerad, det ska fungera i vardagen! Satsa på ett bra och lämpligt grovfoder så slipper du många bekymmer och sparar mycket pengar. Kom ihåg att foderstatsberäkning är en bra grund i teorin - det är vad som händer i praktiken som är avgörande!